Agneta Ljungberg har 2008‐2014 varit slottsarkitekt för Karlskrona militära anläggningar för Statens fastighetsverk. Slottsarkitekten är ett stöd för respektive fastighetsförvaltare i bevarandet och utvecklingen av de berörda fastigheterna. Slottsarkitekten ska medverka till att de arkitektoniska, konstnärliga, antikvariska och tekniska synpunkterna tillgodoses och ska med sin särskilda kompetens säkerställa att kontinuitet och kvalitet uppnås i den löpande omvårdnaden av objektet.
Örlogsstaden Karlskrona upptogs under 1998 som objekt nr 560 på Unescos lista över omistliga världsarv. Staden är internationellt intressant som ett unikt exempel på en konsekvent genomförd, marint befäst stadsanläggning och sjöarsenal från 1600- och 1700-talen.
Utvecklingen i Karlskrona inom skeppsbyggeri, arkitektur och stadsplanering samt anläggnings- och försvarsteknik väckte under 1700-talet uppmärksamhet i hela Europa. Den teknologiska och arkitektoniskt säregna varvsanläggningen var under mer än 100 år Östersjöområdets militärindustriella centrum. Såväl örlogsbas som skeppsvarv har brukats kontinuerligt sedan grundläggningen.
2012 Skeppsgossekasernen, Karlskrona. Skärmtak över huvudentréerna.
2012 har skärmtak uppförts vid de två huvudentréerna på de västra och östra fasaderna som skydd för nedfallande is och snö. Skärmtaken har utförts med ett enkelt formspråk som ansluter till dels Skeppsgossens falsade plåttak och dels till de putsade fasadlisterna. Skärmtaken fästes in med konsoler i fasadmurarna, som vid det aktuella stället är ca 1000 mm tjocka. Inga yttre stolpar till stöd för taket krävs och vore dessutom olämpliga eftersom ytan under skärmtaken upptas av kommunikationsarea i form av entrétrappans tresidiga trapplopp, och på västersidan av en ramp. Undersidan av skärmtaket utförs putsat i kulör lika fasaden för att ansluta till fasadernas putslister. Takytan bekläds med falsad slätplåt lika yttertaket.
2013 Skeppsgossekasernen, Karlskrona.
Tillgänglighetsåtgärder, nya handledare. Skeppsgossekasernen uppfördes 1878-81och ritades av de kända arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien. Byggnaden planerades för 400 skeppsgossar och var vid tiden landets mest bekväma kasern.
1939 upphör byggnaden att tjänstgöra som kasern för skeppsgossar, och byggnaden blev Marinmuseum 1953. 1998 flyttade Marinmuseum till en ny byggnad på Stumholmen i Karlskrona. Byggnaden har därefter använts för skolverksamhet och kontor.
Nya handledare som motsvarar nuvarande bestämmelser för handikapptillgänglighet har 2013 monteras i samband med att huvudtrapphuset renoveras. Handledarna anpassas så att infästningar i trapphusväggarnas rikt profilerade putslister och väggpelare kan undvikas. Nya handledare utförs av oljat smide.
2012 Drottningskärs kastell, Aspö, Karlskrona. Tillgänglighetsåtgärder- nya handledare i donjonernas trapphus.
Drottningskärs kastell är ett utpräglat sjökastell och är ett av de tydligaste och bäst bevarade exemplen på ett fortifikatoriskt koncept skapat under ledning av landets mest framstående fästningsbyggare under 1600-talet - Erik Dahlbergh. Drottningskär är väl bevarat och ger en god uppfattning om 1600-talets fästningsbyggarkonst.
Fästningen domineras av ett mäktigt försvarsverk i tre våningar, donjonen, som var avsett för artilleri, förläggning och krutförråd. Befästningen är omgiven av fyra bastioner som döptes efter svenska drottningar - Maria, Hedvig, Ulrica och Christina. Borggården är omsluten av en huvudvall mot havet. Vallen rymmer bombfasta logement som användes som förläggningar för både officerare och manskap.
Under våren 2012 har de invändiga trapporna i trapphusen i donjonens södra och norra delar försetts med handledare i smide. Utformningen och ytbehandlingen är enkel och ansluter till kastellets rustika karaktär.
2012 Drottningskärs kastell, Aspö, Karlskrona. Sittbänkar på borggården.
På borggården har 5 st fasta bänkar utformade med grova ekplank på kalkstensblock placeras runt borggården för att ersätta de befintliga slitna parkbänkarna. Utformningen och ytbehandlingen är enkel och ansluter till borggårdens material och utformning.
2012 Länsresidenset, Karlskrona. Ombyggnad av representationsköket.
Under 2012 utfördes en ombyggnad och modernisering av representationsköket i Karlskrona residens. Ytskikt på väggar byttes till vitt kakel, ny golvmatta lades in, ny skåpinredning och färgsättning utfördes.
2009-10 Corps de garde, f.d. vaktbyggnad på Stumholmen, Karlskrona.
Vakthuset är uppfört under 1720-talet och är den äldsta byggnaden på Stumholmen i Karlskrona. Corps de garde är den enda byggnaden bortsett från Bastion Kungshall som konkret visar Stumholmen som fortifikatorisk anläggning. Byggnaden är med all sannolikhet den äldsta vaktbyggnaden i Sverige som behållit både arkitektur och planlösning från tidigt 1700-tal.
Byggnadens stomme och planlösning är mycket välbevarad. Byggnaden utgjorde vaktbyggnad för den militära verksamheten på Stumholmen och innehöll ursprungligen arrestlokal, underofficersrum och rum för vaktmanskapet. I slutet av 1800-talet övergick byggnaden till bostad.
Byggnaden är återställd nära sitt ursprung. Tidsperioden som renoveringen anknyter till är sent 1800-tal då vaktbyggnaden blev bostad. Trägolven har frilagts och såpskurats. Takets pärlspont har frilagts från skivbeläggningar och målats. Väggarna har tapetserats och färgskalan är inspirerad av skrapprover från äldre snickerier. Modeller för nya fönsterbänkar , dörrblad och foderlister har hämtats från äldre i byggnaden.
2009 Renovering och ombyggnad av landshövdingebostaden m.m. på Karlkrona residens.
Karlskrona residens är landets yngsta residens med byggnadsår 1909-11. Ursprungsarkitekt är hovintendent Gustaf Lindgren. Lindgren arbetade gärna med historiska arkitekturstilar och i Karlskrona har 1700-talet givit inspiration till residensets exteriör.
Ombyggnaden omfattar planering av lägenheten på residensets övre våningsplan med inredning av nytt kök och nya badrum. Ytskikten renoverades och ursprungliga trägolv återställdes. Utöver detta har diverse underhållsarbeten som återställande av fönsterdörrar m.m. utförts.2013 Länsresidenset, Karlskrona. Omläggning av trädgårdsytor samt ny ljussättning av trädgården.
Under 3013 lades markstensytorna i residensets trädgården om. Nytt ytskikt är grovhyvlad grå Ölandskalksten som bättre samspelar med trädgårdsrummet och residensets fasad. De nya kalkstensytorna ersätter den tidigare beläggningen med oregelbunden kalksten med klovyta från en omläggning av trädgården på 1960-talet.
I samband med omläggningsarbetena monterades ny trägårdsbelysning. Diskreta belysningsarmaturer belyser trädgårdsgångarna och ljussätter samtidigt trädgårdsmurarna av grovhuggen och kilad natursten.
Copyright © Agneta Ljungberg Arkitekter AB, Agneta Ljungberg.
Design och webmaster Eriks Webbservice.